Ett hot mot landets säkerhet. Så betraktas journalister och författaren Gideon Levy av sitt lands, Israels regering. I stort sett varje vecka i tre decennier har han besökt de palestinska områdena och beskrivit i tidningskolumner, reportage och böcker vad han sett där.

Trots att Gideon Levy inte kunnat besöka Gaza sedan 2006 då det rått förbud för israeler att besöka området har han ändå lyckats beskriva, via vittnesmål, Israels dödliga våld där. I sin bok ”The Punishment of Gaza” beskriver han hur Israels regering mellan åren 2005 och 2010 gått från att överlämna Gaza till palestinskt styre till blockader och rå militärmakt där godtyckligt våld och politiska mord ersatt allt sken av diplomati. Av israeliska högernationalister utnämndes han efter bokens utgivning till ”Hamaspropagandist”.

Men Gideon Levy har oförtrutet arbetat vidare på det han kallar att i en israelisk offentlighet ”åter humanisera” palestinierna som demoniserats, berövats sin kultur, sina egendomar och till och med sina namn i en del fall. Det bakomliggande syftet med den israeliska regeringens agerande är att omöjliggöra varje försök till en oberoende palestinsk stat, hävdar Levy.

I kolumn efter kolumn, krönika efter krönika i den israeliska dagstidningen Haaretz skildrar Levy individuella öden och vardagslivet i de ockuperade områdena. I boken ”Gaza, mitt älskade: en krönika 2006-2011” berättar han om Najweh Khalif som dödas då minibussen som kör hennes förskolebarn träffas av en missil. Och om Hamdi Aman vars son, fru och mor dödas när de kommer i vägen för en raket. Yasser Temeizi som grips av israelisk militär vid sin olivlund och sedan dödas av en kula i magen. ”Palestinier är inte abstrakta offer, de är individer, medmänniskor” upprepar Levy.

När det gäller den senaste israeliska invasionen av Gaza skräder han inte orden. Han skriver ”Det onda kan inte längre döljas av någon propaganda. Inte ens den vinnande israeliska kombinationen av offerskap, jiddischkeit, utvalda människor och Förintelsen kan längre sudda ut bilden. De fasansfulla händelserna den 7 oktober har inte glömts av någon, men de kan inte rättfärdiga skådespelen i Gaza.”

På årets festival möts de två kollegorna i ett samtal under ledning av Kholod Saghir, grundare och konstnärlig ledare och Mikael Olsson Al Safandi medarbetare och festivalens skribent. Samtalet sker i samarbete med programmet Demokrati och högre utbildning demokrati vid Uppsala universitet.