Poeten, författaren, dramatikern och ledamoten av Svenska Akademien, Jila Mossaed, fick sitt litterära genombrott i Iran som sjuttonåring då hennes dikter publicerades i den irans mest inflytelserika litterära tidskrift. Efter studier i Iran och USA arbetade hon som manusförfattare på iransk radio- och TV, men efter Khomeinis maktövertagande hårdnade censuren och klimatet för författare i Iran och Mossaed flydde 1986 till Sverige.

De första åren i Sverige talade och skrev Jila Mossaed mest på persiska och engelska. Hon hade svårt att bli sams med svenska språket.

– Svenska var inte mitt tonfall, min melodi. Hela den sociala atmosfären i Sverige, svenskarnas svala beteende och intensiva förhållande till den kyliga naturen – allt det finns nedlagt i språket också. Jag nödgades ta till mig svenska ord utan känslomässig förståelse, har hon sagt.

Idag, mer än ett halvt sekel efter debuten i Iran är hon en av de mest uppburna svenskspråkiga poeterna, trots att hon lärde sig sina första svenska ord som 38-åring. 

Hennes senaste diktsamling, och åttonde på svenska, Åttonde landet (2020). I sina tre föregående samlingar, Ett ljud som bara jag kan (2012), Jag föder rådjuret (2015) och Vad jag saknades här (2018) synliggjorde Mossaed det skuggliv och den identitetsförlust som kan följa på en tillvaro i exil.

Centrala teman hos Mossaed är också kampen mot orättvisa och censur. ”Varje språk som ger mig frihet att uttrycka mig mot orättvisan är mitt hjärtas språk”, har hon uttryckt det.

År 2018 efterträdde Jila Mossaed författaren Kerstin Ekman på stol nr 15 i Svenska Akademien. 

Poeten och översättaren Jasim Mohamed är född i vad som anses vara en av världens första riktiga städer, Ur i Irak. Men sedan drygt 30 år bor han i Sverige. Han drev under många år den internationella poesiscenen Bagdad Café i Tensta. debuterade 2005 på svenska Övningar in i ett annat språk.

Utkommer nu med sin fjärde diktsamling, Uppror mot ingen. I tidigare utgivna ”Vittnen till meningslösa händelser” är bokens fond och förgrund är de senaste årens och alltjämt pågående flyktingkatastrof. I korta dikter vävs varvas drömlika bilder samman med konkreta iakttagelser och skissar människoöden berövade nästan allt – men inte sin värdighet.

Om den nu tio år gamla diktsamlingen ”I din mun” har resencenter utnämnt till 2011 års skönlitterära bok och skrivit att ”Det är i ögonblicksbilderna som Jasim Mohamed lyckas med konststycket att frysa en värld som tycks rusa fram i sin egen obegriplighet.”

Jasim Mohamed har också prisbelönts av Svenska Akademien för sin gärning som översättare av svenska poeter till arabiska. Bland dem Bruno K Öijers, Kjell Espmark, Hanna Hallgren, Eva Runefelt, Ann Smith och Hanna Nordenhök med flera. Dessutom har han översatt en mängd arabisktalande poeter till svenska.

Poeten, översättaren, fotografen och filmaren Li Li föddes i Shanghai 1961 och kom till Sverige 1988 som gäststudent efter att ha studerat bla. svenska vid universitet i Beijing. Då studenternas protester på Himmelska fridens torg slogs ned med stridsvagnar 1989 beslöt Li Li sig för att göra sig ett nytt hem i Sverige.

Samma år debuterade han som poet på svenska med ”Blick i vattnet”. Då skrev han många av sina dikter först på kinesiska, och tolkade dem sedan själv till svenska. Men de följande sex diktsamlingarna har Li Li i huvudsak skrivit direkt på svenska. Så också den som utkom förra året ”Där blicken stannar: nya dikter”.

Men med den näst senaste ”Ursprunget” såg sig Li Li tvungen att först skissera på kinesiska. Sina barndomsminnen kom han inte åt utan modersmålet.

”Ursprunget” är frukten av många års möda att verkligen närma sig upprinnelsen till allt: hemlandet och modern. I följande rader fångas tematiken:

”Jag är hemmet du söker!”
Jag släcker lampan. Rummet
flimrar till, en livmoder jag inte kan minnas”

Skillnaderna mellan hans två språkiga hem har upptagit honom mycket. Både i arbetet med de egna verken och de översättningar till kinesiska han gjort av bla. Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Thomas Tranströmer. Vissa ord har helt and­ra laddningar på svenska och kinesiska, säger han, som könsord och svordomar, och fundamentala ­begrepp som exempelvis mamma.

– En svensk kritiker tyckte att en av dikterna om min mor i ­Ursprunget var lite väl sentimental. Samma dikt ansågs som kall av kinesiska kritiker, säger Li Li.

– Jag märker när det är något som inte riktigt stämmer när jag skriver på svenska, och det irriterar mig…och ibland när jag läser vad jag har skrivit tänker jag: ”den där grabben kan egentligen bättre, om han bara hade haft svenska som modersmål”.

– Jag märker när det är något som inte riktigt stämmer när jag skriver på svenska, och det irriterar mig…och ibland när jag läser vad jag har skrivit tänker jag: ”den där grabben kan egentligen bättre, om han bara hade haft svenska som modersmål”.

Här möts de tre ovan nämnda; Mossaed, Mohamed och Li i ett samtal om att hitta hem i ett främmande språk, under ledning av initiativtagaren och projektledare för festivalen, Kholod Saghir, tillika chefredaktör för Svenska Pens tidskrift PenOPP. Samtliga kommer också att läsa kortare smakprov ur sina verk.

Språk: svenska
Lördag 26 mars kl 15.30
Uppsala Stadsteater